jag som var så stolt att jag häromdagen helt själv, FÖR FÖRSTA GÅNGEN, tog cykeln till mats cyklar och pumpade däcken. okej då, jag lära fråga en tant som var är också ..
 
jag tar upp en slang och funderar "vafan, är det en cykelpump eller inte?"
ser en tant i närheten.
jag: du, ursäkta!
tant: ja?
jag: ööh, är det här en pump som man pumpar cyklar med?
tant: ja det är det. men jag vet inte om den passar din cykel.
jag: eöh, jaha är det sånt också?
tant: ja, men den borde nog passa.
jag: okej, då provar jag.
jag sätter mig ner och börjar skruva av svartingen på däcket.
tant: du, det går nog lättare om du sätter dig på andra sidan. så slipper du bli lortig.
så jag byter sida och pumpar klart cykeln.

sedan cyklar jag därifrån, stolt över att jag inte bara bett pappa fixat det där åt mig.

MEN, stoltheten försvann då jag skulle hem från jobbet dagen efter. däcket var en total katastrof. gummit var halvt av från hjulet.
så efter lite övertalning av mina arbetskamrater tog jag sen med cykeln på bussen upp till porten och skämdes som en gris.